Hem » Om ljunghedar » Ljunghedens arter

Ljunghedens arter

Ljunghedens mosaik av olika livsmiljöer och strukturer lägger grunden för en hög artrikedom. I den näringsfattiga ljungheden gynnas en artrik flora med rik blomning. Hela 236 rödlistade arter är mer eller mindre knutna till de svenska ljunghedarna. Ljungheden är därmed en av de naturmiljöer som har högst biologisk mångfald i Sverige.

Alkonblåvinge. Foto: Anders Hallengren

På ljunghedarnas torrare delar kan man hitta sällsyntheter som mosippa (Pulsatilla vernalis), ljungögontröst (Euphrasia micrantha) och nålginst (Genista anglica) medan granspira (Pedicularis sylvatica) förekommer där det är fuktigare. På marken lever skalbaggar som ljungkornlöpare (Amara infima) och källkvicklöpare (Bembidion stephensii). I Östergötland är den sällsynta trumgräshoppan (Psophus stridulus) en typisk art i hedmiljöerna.

Många av de nationellt rödlistade arterna i Sverige som förekommer i ljunghedar har ett åtgärdsprogram (ÅGP) för sitt långsiktiga bevarande, till exempel fjärilarna svartfläckig blåvinge (Phengaris arion) och alkonblåvinge (Phengaris alcon), bina havsmurarbi (Osmia maritima) och batavsandbi (Andrena batava) samt sandödla (Lacerta agilis) och sandnejlika (Dianthus arenarius).

Vilda pollinatörer

Ljunghedar är även viktiga livsmiljöer för pollinerande insekter. Här finns vanligare arter av vildbin men även riktiga sällsyntheter som ginstsandbi (Andrena russula), klocksolbi (Dufourea inermis) och hedsidenbi (Colletes fodiens) och deras boparasiter silvergökbi (Nomada argentata) och sandgökbi (Nomada baccata).

Nattfjärilar är en unik och kanske förbisedd insektsgrupp i ljunghedarna med flera arter knutna till ljung, som mottmätare (Pachycnemia hippocastanaria) och skuggmätare (Dyscia fagaria). Ginstarterna är värdväxter för många småfjärilar och nattfjärilar med många nationellt rödlistade arter, såsom ginstbladsguldmal (Phyllonorycter staintoniellus) och ginstpalpmal (Aproaerema suecicella).

Dagfjärilarnas larver är beroende av ljunghedens olika arter av örter medan de vuxna fjärilarna lever på blommornas nektar. På hedarna kan man hitta arter som alkonblåvinge (Phengaris alcon), svartfläckig blåvinge (Phengaris arion) och hedpärlemorfjäril (Fabriciana niobe).

Orsaker till minskad artrikedom

Den stora förlusten av ljunghedar som skedde under 1800-talets slut och 1900-talets början är den viktigaste förklaringen till arternas minskning. Skötseln av de kvarvarande ljunghedarna har också betydelse. Idag bränns ljunghed alltför lite, alltför sällan, alltför ytligt och alltför tidigt för att ovanliga arter knutna till ljunghed ska kunna överleva och fortplanta sig i livskraftiga populationer. Många hedar betas dessutom alldeles för hårt under sommarhalvåret för att bibehålla den för insekterna viktiga blomrikedomen.