Så länge som ljunghedar funnits i Norden har de också brunnit och när människan började hålla betesdjur på dessa marker fortsatte man bränna för att föryngra ljungen och få ett smakligare bete.
Idag har vi bara små fragment kvar av de hundratusentals hektar ljunghedar som fanns förr. Därför har det blivit viktigare att sköta varje område mer petigt och småskaligt, så att det finns livsmiljöer för alla arter på de ytor som är kvar. Både bete och bränning behöver därför planeras ganska noga.
Restaureringsbränning
Inom projektet kommer nyröjda områden och alltför igenväxta ljunghedar med mycket grov ljung att restaureringsbrännas. Här kommer större ytor att brännas av för att därefter planera för en fortsatt skötsel med mer småskalig bränning.
Bränning som skötselmetod
För att skapa och bibehålla en småskalig mosaik av olika livsmiljöer på ljungheden behöver även bränningen vara småskalig. Genom fläckvisa bränningar av alltifrån 10 kvadratmeter till något hektar årligen skapas och bibehålls olika strukturer, som till exempel ljung i olika utvecklingsstadier.
Syftet med bränningen är att:
- ge fläckvis markstörning och skapa jordblottor som gynnar marklevande vilda djur som sandödlor och vilda bin
- skapa nybrända ytor som gynnar utvecklingen av exempelvis fjärilslarver
- återstarta vegetationssuccessionen, det vill säga låta ljung och annan växtlighet börja om på nytt från frö, så att det hela tiden finns ljung i olika stadier. Det ökar områdets totala mångfald av arter knutna till ljunghed.
För småskalig bränning krävs en bra planering med brandgator och vattenhål, men också en plan för hur ett område kan delas in i mindre delar och hur ofta branden ska återkomma till varje delområde.
Bränningsplan
En bränningsplan kommer att upprättas för varje område. Planen ska ge vägledning om hur och med vilken frekvens bränning bör utföras för att uppnå optimala ekologiska resultat. Planen upprättas utifrån erfarenheter under projektet och kommer att fungera som en skötselguide efter projektets slut.